Lite från Enköpings-tävlingen 
Nu är Viktor och jag hemma efter en sanslöst het, solig och nästintill vindstilla dag ute hos modellflygklubben Exvolare i Enköping. Det här blev årets andra deltävling i svenska aircombat-cupen för oss.

Inför tävlingen hade modeller lagats och utrustningen fixats till på alla sätt och vis. Mer om detta i annat inlägg på denna blogg.

Vi hade båda fyra modeller med oss, dvs sammanlagt 8 modeller. Viktor hade sina 3 Battles plus en FW190D-9 som inte är provflugen ännu. Själv hade jag en salig blandning av nya och lagade modeller. Förstamodellen blev en Zero som bestod av kropp från första prototypen och vinge från den andra prototypen. Andramodell var P-39:an, lagad som få. Tredjemodell nya FW190F8 och fjärdemodell J22:an, lagad efter senaste kraschen.

Ute på fältet började dagen med provflygning av en av Viktors Battles. Samtliga tre Battles var nu modifierade med kolfiberbalkar för att få upp hållfastheten. Modellen flög alldeles utmärkt så jag lattjade runt lite innan jag tänkte lämna över sändaren till Viktor, då plötsligt höjdrodret började sluta att verka! I ett sånt läge finns bara en sak att göra - att dra av gasen och hoppas på det bästa. Kraschen blev våldsam och kostade en mulad modell och en pajad ack. Denna ack var en av två som jag inte skyddat med frigolit för att klara hårda krascher. Typiskt! Minst 10 andra ackar hade jag skyddat, men de jag tänkte använda under provflygning skulle ju inte behöva utsättas för några hårda krascher! Kraschorsaken var ett höjdroderlänkage som lossnat. Skruven som klämmer fast hödroderstången hade helt enkelt gängat upp sig själv under flygning. Suck...

Efter att ha samlat mig monterade jag istället ihop Zeron för att provflyga denna. Inga större problem med denna provflygning utan Zeron lovade rolig flygning.

Första heat flög jag, med Zeron. Inga klipp men har för mig att jag förblev oklippt. Kul flygning, men acken tog slut lite för tidigt, flygtiden blev inte så lång.

Andra heat flög Viktor med sin 3:e Battle - "trean". Han fick förhållningsorder att flyga lugnt, för att spara modellen till nästa heat. Allt gick bra, heatet tog slut, Viktor ska landa men kommer lite för långt bort och jag säger åt honom att gå om i ett nytt landningsvarv men på väg tillbaka i medvinden tar acken slut och motorn dör. Det blir en hård medvindslandning och kroppen spricker på några ställen. Inga större skador, skulle gå att laga på fältet, men retfullt!

Tredje heat flyger Viktor med "Ettan", dvs den träningsmodell han flugit med allra mest. Vid det här laget är den aningen skev i kroppen och svänger inte speciellt rent längre, men han är van vid den och trivs med att flyga den. Han tar det lugnt, flyger i stora åttor och gör nån dykning ner på lägre höjd och hetluften då och då.

Fjärde heatet är det åter dags för mig och Zeron. Allt funkar bra, inga klipp för min del och jag blir klippt, men det får man tåla.

Därefter lunch-paus med hamburgare från lokala klubben som servar oss alla. Solen bränner på bra så en endaste läskburk är egentligen för lite vätskepåfyllning.

Femte heat flyger Viktor med "Ettan" igen. Den här gången får han efter ungefär halva heatet "köra järnet" för att prova på hur ett tajt aircombat-heat kan fungera. Och mycket riktigt, efter bara nån minut krockar Samuel och Viktors modeller och "Ettan" trillar mot moder jord med kraschad vinge och bruten kropp. Kroppen går att laga men vingen saknar delar så kanske går ena vinghalvan att återanvända.

Sjätte heat är mitt sista, återigen med Zeron. Tajt flygning, skoj, och jag gör ett klipp. Någon minut efter det kolliderar Pärs Mustang och min Zero så delarna ryker i ett cellplastmoln. End of show.



[ Lägg till kommentar ] ( sb_view_counter_plural_pre1101 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3.1 / 1720 )

<<nav_first <Tillbaks | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | Nästa> nav_last>>