Strängnäs 2015 - Viktors första tävling i Svenska Cupen! 


Så har vi då flugit Strängnäs-tävlingen 2015. För vår del blev det Viktors första tävling i Svenska Aircombat-cupen. Viktors första Aircombat-tävling blev ju tidigare i våras på Griffon squads skvadronsmästerskap.

Inför den här tävlingen har Viktor och jag träningsflugit en del. Vi har byggt två nya Battles till Viktor, så nu har han 3 stycken sammanlagt. Dessa blev färdiga ungefär klockan tio på kvällen innan tävlingen. Så det blev lite tajt med tid, framförallt för mina egna förberedelser.

Vi tog oss ut till tävlingen i god tid för att hinna provflyga de nya modellerna. Detta gick bra, med kasthjälp av Pär B. Dom nya kärrorna flyger fantastiskt fint faktiskt.



Lottningen av heaten gjorde att jag flög i första heat. Det blev till att ta upp Zeron, som lagats sedan Enköpingstävlingen förra året men inte flugits sen dess. Efter en del intrimning flög denna kärra fantastiskt fint, men efter bara lite mer än en minuts flygning blev det kollision med en Il-2. Den andra modellen flög vidare men Zeron störtade neråt utan stjärtplan. Argh! Allt går att laga, men acken blev pannkaka. Suck, det var en ny ack som flög för första - och sista - gången.

Så dags för Viktors första flygning, med en av de nya modellerna. Detta gick bra till en början, inga problem i starten, tajta svängar och tuff flygning. Lika tuff såg inte vingen ut, som började anta en större V-form. Vadan detta? För klent byggd vinge och för höga G-krafter gjorde att vingen efter bara någon minut vek ihop sig och modellen störtade ner i träsket bortanför fältet. Inga jättestora skador på modellen, det går enkelt att laga, men retfullt som sjutton.



I nästa runda flög Viktor i första heatet, nu med Battle nummer 3. Vid det här laget hade vi dragit ned utslagen på både höjdroder och skevroder. Dessutom flög Viktor på ca 70% gas hela tiden och svängde väldigt lite och lugnt. På det sättet klarade sig vingen på denna Battle, men lite stukad var den trots det inne vid vingmitten/vingsadeln.

Lesson learned: Det räcker inte med de förstärkningar jag gjort på dessa Battles, utan det krävs någon form av vingbalk också. På dessa två modeller ska jag fälla in kolfiber-rör i undersidan av vingen, vilket kommer att göra dom styva nog att klara Viktors höga G-svängar (jag skulle gissa på 20-30G i hans svängar).

Mitt andra heat flög jag med gamla P-39:an. Denna hade TP lite för långt fram (batteriet för långt fram) och det krävdes mkt höjdroder i svängarna för att klara ut det hela. Men det blev ett kul heat med mycket flygning, inget klipp dock.



I tredje rundan var Viktor och jag lottade till samma heat, det 6:e och sista innan finalen. Viktor fick flyga sin 1:a Battle, som vid det här laget är lagad och "battered". Av misstag hade modell-minnet ändrats så starten fick göras utan att modellen var intrimmad, men det gick bra - Viktor har ju tränat att starta med modellen i de flesta lägen.

Själv fick jag upp P39:an med en 3600/3S ack, dvs lite större och tyngre (men faktiskt sämre än de 3300/3S NanoTech-ackar jag normalt kör med). Men heatet gick bra, efter ett tag gjorde jag ett klipp men mot slutet av heatet tog acken slut, trots att jag startat flera minuter sent och knappt flugit mer än 5 minuter.



Landningen blev dock en liten aning hård och P-39:ans motorinfästning är klen så motorn satt alltför lös efter detta för vidare flygning. Så när jag oväntat kvalade in till final var jag tvungen att ta fram gamla Hellcaten. Denna var oflugen efter kraschen i Enköping förra året. Efter en del inledande strul med motor-riktning m.m. gjorde vi ett startförsök, där Jägermeister var kasthjälp. När jag drog på gas började det efter en mycket kort stund låta mer och mer från motorn men det var försent att stoppa och Jägern skickade iväg modellen och nästan samtidigt skakade modellen sönder och trillade ner.

Lesson learned är att denna motorsetup (NTM från HK) inte fungerar speciellt bra. Det var troligen på detta sätt som Hellcat:en kraschade på Enköpings-tävlingen, dvs att motorn helt plötsligt började vibrera kraftigt och modellen därför skakade sönder (detta hände i luften i Enköping). Otäckt fenomen - vet inte vad om orsakat detta! Ska direkt byta ut NTM-motorn mot en Turnigy 3536 istället, tror att det är samma hålbild för motorns infästning dessutom.

Hur gick det då? Jo, en 7:e plats för mig och en 9:e plats för Viktor, av 13 deltagare. Inte fy skam, men vi ska kunna bli bättre än så.

Sammanfattningsvis en del att laga de kommande veckorna inför Enköpings-tävlingen, men inga större jobb. Zeron ska lagas, den är definitivt en riktigt rolig överraskning! Den gamla Zeron fungerade också väldigt bra, till slut, när jag fick ordning på el-setupen, men jag hade väl glömt hur bra den faktiskt flög.

Bygga fler Zeros efter detta, kanske?!


[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre1329 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2016 )

<<nav_first <Tillbaks | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | Nästa> nav_last>>