2014 års första cup-tävling (för mig) 
Så var det dags för premiär i Sverige-cupen för min del. Det blev som först på Enköpingstävlingen som det fanns tid, tävlingarna har fram till nu krockat med andra saker som inte gått att flytta på.

Tävlingen gick på ett bra fält en bit öster om Enköping. Inte så lätt att hitta dit, vi irrade ett tag på några småvägar och därefter åkte ett tag på helt fel håll innan vi vände och hittade rätt. På vägen till fältet undrade vi - Viktor och jag - hur det skulle gå den här dagen, med tanke på en riktigt enveten och byig blåst.

Väl på plats var det bara att packa ur och plocka ihop modeller, som vanligt. Jag började med den reparerade P-39:an, i mitt första heat. Det var rejält blåsigt och byigt så man fick anstränga sig ordentligt för att inte flyga ner sig. Ett klipp blev det i alla fall, men efter lite mer än 5 minuter eller nåt sånt började motorn tappa drag och det var dags att landa. Jag fortsatte helt enkelt rakt framåt längs landningsbanan och försökte göra en hyfsad landning, men modellen trillade rätt ner från ca 3m höjd och gick i en hel del bitar. Surt!

Andra heat blev det till att plocka fram gamla Hellcaten. Satte i en 5000mAh acke i den, för att lätta upp den och få den vassare i den byiga vinden. Starten gick bra och hon flög faktiskt riktigt bra i byvinden - tills hon helt plötsligt blev näst intill oflygbar, gjorde nån märklig manöver och helt plötsligt flög inverterad och efter nån sekund fällde hela modellen liksom ihop sig och trillade rakt ner.

Vad som hände var antagligen att den bakre pinnen som håller gummibanden som håller vingen lossnade. Då fick vingen fel anfallsvinkel och modellen blev i princip okontrollerbar. Därefter gav även kroppen upp och gick av på mitten, ovanför vingen. Går att laga, men himla trist.

Inför tredje heat blev det till att prova nya Zeron. Denna flög bra, förutom att tyngdpunkten råkat hamna en aning för långt bak. Det var som att flyga en JAS utan dator, ungefär. Hon svängde väldigt snävt, men drog man bara en liten aning för mycket höjdroder så spann hon. Gick att flyga, men man fick verkligen vara vaksam. Inga klipp, blev klippt, men jag lyckades landa hyfsat - men fick trots det en spricka i kroppens undersida framför vingen. Retfullt!

Niondeplacering av 12 piloter är inte så illa, med tanke på den korta flygtiden i andra heatet. Lärdom? Man ska ha bättre koll på sina modeller och att flyga i så här hårda vindar tar på både krafter och modeller, helt enkelt.

[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre3223 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3.1 / 2047 )

<<nav_first <Tillbaks | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | Nästa> nav_last>>