25-√•rsjubileum 

---
I helgen flög jag Aircombat igen, för första gången på över fyra år. Anledningen var att ACES som tävlingsorganisation och Aircombat som tävlingsform firar 25 år i år. Det var 1996 som ACES bildades och körde de första tävlingarna. Fast sanningen är att ACES egentligen bildades redan hösten 1995, efter det årets omröstning bland de tävlande piloterna.

Hur var det då att tävla igen efter flera års uppehåll? Ja naturligtvis var jag "rostig" och det var mycket rutiner och utrustning som måste dammas av för att få allt att fungera.

Jag valde att i första hand flyga med min son Viktors Battles, de som fanns kvar sedan tävlings-säsongerna 2015-2017. Tre Battles radades upp för provflygning lördag morgon. Den första provflygningen gick riktigt illa, med någon form av radiostörning som till slut ledde till en krasch. Orsaken är oklar, men det var antagligen antingen ESC eller mottagare som inte funkar som den ska. Båda ska nu skrotas ut. Motor och ack blev skrot, liksom modellens framkropp.

De andra två modellerna däremot provflögs ok. Första heatet flögs helt ok, motorn la dock av nån halvminut innan slutsignal. Det visade sig att batteriet var i princip slut och helt överhettat. Det batteriet måste antagligen kasseras, två av fyra celler hade gått så lågt att de börjat gasa och höljet till acken hade svält upp.

Andra heatet slutade fort. Antagligen var det ESC:en som överhettade och stängde av - motorn la av efter lite mer än en minut.

I tredje heat valde jag den tredje och sista modellen. Den fungerade helt ok och jag flög i nån halvminut innan jag ser nåt svart som singlar ner från modellen. Då har motor inklusive motorspant slitits loss från modellen! Det gick faktiskt helt ok att glida ner modellen och göra en hyfsat kontrollerad landning något minus landningsbanan, även om modellen var lite baktung utan motor.

Anledningen till att motorn lossnade är naturligtvis att motorspantet var ditlimmat sedan en tidigare krasch och i framkroppen bakom hade cellplasten börjat "mosas upp". En bättre laning hade varit att byta ut hela framkroppen inklusive motorfäste, så att motorn inte skulle lossna. Men, det fanns tyvärr inte tid för en sådan lagning innan tävlingen.

Resultatet då? Ja med noll klipp och relativt lite flygtid blev det en plats näst sist i resultatlistan. Men jag fick i alla fall starta i tre heat och nu är combat-nerven väckt igen! Under vintern ska jag ta nya tag och börja bygga modeller igen. Det finns ingen bättre terapi under mörka vinterdagar...

[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre668 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3.2 / 25 )

| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | Nšsta> nav_last>>