Några dagars jobb... 
Ja de senaste dagarna har mest varit fyllda av jobb (alltså "riktigt" jobb) och sen snöskottning...

Men lite fixande i hobbyrummet har det blivit. Näsfisken har fått en elmotor i nosen och 10 år gamla mottagarackar har blivit utrensade.

Största nyheten här på bloggen är att jag lagt upp svenska byggbeskrivningar till mina ritningar. Dom finns under länk ritningar till höger.

Och när man letar bland gamla filer hittar man en del roliga saker. Som mallar till FW190D-9 och Mosquito. Får se när det kan bli ritningar av dom. Det är tiden som saknas, helt enkelt.


Jag fick en fråga via mail, om hur säkert det egentligen är att flyga Aircombat med LiPo-ackar ombord?

Ja, det tål väl att testas? Vi har i Sverige haft piloter som tävlat med el-setuper i rätt många år och jag har ännu inte hört om någon incident med LiPo-ackar som fattat eld. Samtidigt har jag sett en film från en tävling i Finland där en kärra börjar brinna vid krasch. Å andra sidan har jag också sett en Jet-driven rätt stor modell krascha på Barkaby och brinna upp.

Men det är nog en god idé trots allt att ha med brandfilt och skumsläckare till tävling. Om inte annat så för att vara på den säkra sidan.

Om LiPo-ackar är farligare än andra ackar, det kan man diskutera så klart. Det man kan vara säker på är att batterier - oavsett typ - blir farliga om man kortsluter dom. Det var t.ex. en incident med Viggen-plan (fullskala, i Flygvapnet) för några decennier sen, där kortslutning i NiCd-ackar i cockpit skapade en handgranatseffekt inne vid sittplatsen. En LiPo-ack kan ge strömmar på över 100A om dom kortsluts. Det är riktigt starka strömstyrkor det, som man definitivt ska ha respekt för.

Samtidigt bedömer jag sannolikheten för att en kraschande modell med LiPo-ackar skulle åstadkomma en större brand som mycket liten. Det krävs en hel del faktorer för det, t.ex. stark vind och mycket torrt gräs.

Kan tillägga som parantes att jag för många år sen råkade vara med om en gräsbrand på ett modellflygfält. Denna brand startades av en cigarett-tändare och slutade i en över 100m bred eldfront. Det var en skrämmande upplevelse men vi lyckades få stopp på branden innan polis och brandkår hade hunnit fram. Men brandchefen tog det med ro: "Det kommer att växa fint gräs här efter det här, grabbar!"

Själv förlorade jag det ena ögonbrynet i branden. Men liksom gräset så växte det ut igen.

[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre1170 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2019 )
El-setup för .25-storlek 


Jag har ju även testat el-setup för motsvarande .25-klassen i Aircombat och det är ju ingen idé att jag håller denna setup hemlig ("no secrets" ). Dock, jag har ännu inte testat denna i tävling så jag är inte riktigt säker på prestandan.

Ärligt talat, jag har bara testat den här setupen i en enda provflygning som gick rätt segt, tyckte jag nog. Men anledningen till det var nog nedkyld ack-pack, inte dålig prestanda i motorn.

Den motor jag använt och testat heter 2814-5 och är på 1660KV. Med en 8x4 drar den 15.500RPM den första halvminuten. I takt med att spänningen sjunker på acken sjunker också RPM:et. Efter 7 minuter har jag mätt 14.500RPM, men detta kan variera en del beroende på vilken propeller och ack man använder. Strömmen har jag mätt till 37-40A med 9x4. Den snabbtänkte räknar då ut att motorn drar nästan 500W till att börja med när spänningen på acken är som högst.

Motorn säljs av HAB på www.hab.se men jag har också hittat den på Elias Modellflyg på http://shop.textalk.se/se/article.php?i ... rt=2856420

Ack är Zippy Flightmax 5000mAh och fartreglage har varit Tower Pro 40A (billigt helt ok reglage som framförallt har stort kylelement). Dessa har jag köpt hos HobbyKing på www.hobbycity.com. Det är möjligt att ett bättre (dyrare) fartreglage ger något bättre prestanda, jag ska testa det framöver.

(Tillagt i efterhand: Acken är 3S 1P, 20C. Samma gäller för .15-setupen).

Vid provflygningen använde jag en Master Airscrew 8x5 men i fortsättningen kommer jag att köra med 9x4 och testa med andra tillverkare av propellern. Ska tillägga att med en 8x5 drar motorn iväg en bra bit över 15.500 de första sekunderna och det är ju inte tillåtet enligt nuvarande regler (å andra sidan, mäter man varvtalet under minst 30 sekunder så är det ingen fara).

Som sagt har jag en hel del utprovning kvar men om du vill prova elflyg med .25-setup vågar jag redan rekommendera den här setupen eftersom den verkar ge det som behövs.

Tittar man prismässigt så ligger motorn på 3-400kr, ackpack på ca 250kr och fartreglage ca 150kr (om man handlar där jag gjort). Summa 750kr för komplett drivlina exkl. prop. Inte så värst farligt, tycker jag. En billig .25-motor ligger i ungefär samma prisklass medan en OS25FX kostar det dubbla (om man köper i Sverige).

Samtidigt är det svårt att jämföra eftersom man behöver flera ackar om man ska tävla i aircombat men man behöver å andra sidan (dyrt) bränsle om man ska flyga med glödstiftsmotor. Sen behövs också en del stödutrustning. Till elmotorsetup behövs framförallt laddare (en eller flera) och kanske ett 12V batteri att ladda från. Till glödmotorsetup behövs startbatteri (12V), startmotor, glödström och någon form av tankningssystem. Är man inbiten glödstiftsmotorflygare har man så klart redan startutrustning och samma gäller ju om man är inbiten elflygare.

Om man gör som jag d.v.s. byter från glödstiftsmotor till elmotor innebär det en extra startkostnad i form av två laddare och 12V-batteri (mitt gamla startbatteri hade dött efter lång och trogen tjänst). Sen tillkom också mätutrustning för att mäta ström, spänning m.m. som motorerna drar med olika propellrar och batterier. Det måste man kanske inte ha, men den kostade inte mer än 200kr så jag tyckte den var väl värd pengarna. Nästa inlägg på den här bloggen kanske ska handla om mätningsutrustning för elmotorer? Nån som är intresserad? :)

[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre3799 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2145 )
Old Spit 


En kärra som är rolig att bygga och som flyger fint är Spitfiren. Den här modellen är konstruerad för att vara en första aircombat-modell. Lätt att bygga, lätt att flyga och ser hyfsat snygg ut. Men, den är inte direkt vass på tävling - den går med den tjocka Clark-Y -vingen rätt långsamt.

Du kan så klart ändra på detta och när du lärt dig att flyga med original-vingen bygga en vinge med lite mindre tjocklek på spryglarna. Du går då så att du mäter upp ett höjdmått som är ungefär en tolftedel av vingens bredd (=korda/12) på varje sprygels tjockaste del. Sen tar du för varje sprygel-profil och lägger en sprygel-mall ovanpå och håller fast den i bakkant och vinklar ner den i framkant tills du har kommit ner i den vingtjocklek och sprygelhöjd som du vill ha.

Här nedanför kommer lite byggbilder som visar hur enkelt det är och hur snabbt det går att bygga en Spitfire för Aircombat.




Delar färdiga att börja bygga





Kroppen byggs upp och ner. Kroppsspanten limmas på plats på "bottenplattan". Sen limmas kroppssidorna på plats. På det här sättet är det bus-enkelt att få kroppen spikrak. Tänk på att motorspantet ska riktas lite uppåt och till vänster, d.v.s. lite neråt och till höger när du vänder kroppen på rätt håll. Observera tricket med maskeringstejp som håller kroppssidorna på plats när dessa limmas.



Vingen byggs till att börja med plant på undersidans plankning. Spryglarna limmas på plats en efter en. Sen fogas halvorna tillsammans med en vingbalk i mitten.


Höger och vänster vinghalva plankas på översidan var för sig. När man lägger på plankningen byggs också skränkning (washout) in i vingen, d.v.s. vingspetsen fås att peka något neråt i jämförelse med vingroten. Det är viktigt att båda sidor får lika mycket! Innan man plankar måste skevroderlinkaget limmas på plats.




Överdelen av kroppen formas av vit cellplast (frigolit). Beroende på vilken modell av Spitfire du vill bygga så limmar du på olika stora vita cellplastblock.




Här är den vita cellplasten slipad till rätt form och vingen är färdigplankad och slipad.





Slutligen kläs den vita cellplasten med brunpapper. Brunpapper kan vara omslagspapper till postpaket el. dyl. Limmet är t.ex. tapetklister för våtrum (tål fukt).





Så här blev den färdiga Spitfiren. Klädd med olivgrön tex-klädsel, men det går bra med vanlig film också.

Ritning och byggbeskrivning hittar du under länk Ritningar/plans till höger.

Jag har inte själv provat (ännu) men Spit:en går säkert bra att bygga för elmotordrift också. Se tidigare inlägg "Vinterkrig" för en riktigt bra setup med elmotor för den här storleken på Aircombat-modell.


[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre2791 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2163 )
Konvertering till eldrift 

Motorspantet är bortskuret från en modell byggd för glödstiftsmotor

Jag har ju tagit en del gamla modeller och konverterat dom från glödstiftsmotor till elmotor. Tänkte visa hur jag gjort detta, för den intresserade.

Den största skillnaden mellan en glödmotor och en elmotor är motorns infästning. Sen många år tillbaka har jag kört med standard glödmotor-infästning som sett ut så här:

Först ett motorspant av 3mm plywood. I denna har jag skruvat fast en standard motorbock i plast. Tror det var Radioactive för .15-.25 storlek jag brukade använda. Motorbocken skruvades fast med hjälp av inslagsmuttrar på baksidan av motorspantet. På det sättet var det lätt att byta motorbock och därmed också motortyp.

De elmotorer jag kör med är av typ outrunners. De fästs i bakkant av motorn, lämpligen direkt i ett motorspant. I jämförelse med min glödmotorsetup behöver motorspantet sitta 2-3 cm längre fram för att propellern ska hamna rätt.

Först har jag monterat bort den ev. befintliga glödstiftsmotorn. Sen har jag monterat bort motorbocken och stötstången för trotteln. Sen har jag även monterat bort motorservot.

Därefter har jag helt sonika skurit loss det befintliga motorspantet och sen limmat på en ca 2-3cm tjock bit med cellplast. Denna cellplastbit har anpassats med hjälp av termosåg, kniv och slipmaskin för att passa in.



Cellplastbit limmas på plats för att förlänga kroppen så att motorspantet hamnar på rätt ställe

Sen har jag sett till att montera nya inslagsmuttrar på baksidan av motorspantet som passar elmotorn. Å så dags att limma dit motorspantet på dess nya plats. Oftast har det inneburit att motorspantet har behövt slipas ner en aning i kanterna. I motorspantet har jag oftast också borrat upp fler hål för kylning av ack och fartreglage.



Här är den vita friggo-biten slipad till rätt form och motorspantet är limmat på plats.

Därefter har det bara varit att montera dit elmotorn och testa med ack och fartreglage.

En skillnad mellan glödmotor och elmotorsetup är att för elmotorsetupen är det acken som väger mest. För glödmotorsetupen är det motorn som väger mest. Alltså är det för elmotorsetupen viktigt att acken hamnar så långt fram som möjligt, för att få tyngdpunkten rätt. Har man en modell med stor frontyta kan man t.ex. göra hål i motorspantet så att acken kommer fram under motorn. Så gjorde jag på min Hawker Typhoon, som ju har ett kort nosmoment och verkligen behöver ha acken så långt fram som möjligt.



[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre1252 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2031 )
Näsfisken 
Ett av mina projekt från hobbyrummet är det o-ortodoxa skolplanet Nozefish (eller Näsfisken på ren svenska). Tanken är att bygga ett enkelt skolplan att ha för att låta barnen testa på radioflyg.

Man kan så klart köpa en färdig nybörjarkärra med radio och allt för ca 1000kr. Men det är ju inget kul. Så då konstruerar man (i alla fall jag) ihop en liten sak.

Den är uppbyggd av ett 2cm tjockt frigolit-flak. Delarna skärs ut och limmas sen ihop med PU-lim.


Här ser vi grundplattan med en profilkropp och stabbe pålimmad


Nu har även fena, fenutfyllnad och förstärkning för vingsadeln kommit på plats

Sen kläs kroppen med papper. Standard teknik för en aircombat-byggare, men kanske lite ovanligt för att vara en nybörjarkärra.


Här kläs kroppen med papper. Limmet som används är våtrumstapetklister.


Nu är kroppen färdigklädd. Papperet är skrynkligt men torkar och blir fint efter några timmar.

Vingen är färdig sedan ca 9 år sedan. Byggde den till en seglare av profilmodell, också byggd i samma teknik.

Planet ska drivas av elmotor, av aircombat-storlek. Det blir troligen en Turnigy 35-36A med typ en 10x4 prop eller nåt sånt.

Kroppen är nymålad, ligger ute i garaget och torkar. Färgen blev grön, på önskemål från sonen. Nån rosa färg (dotterns önskemål) hade jag inte hemma, så det får vi se när vi kan fylla i med lite av denna kulör också.

Fortsättning följer...

[ sb_read_entry_btn ] ( sb_view_counter_plural_pre1172 visningar )   |  permalink  |  $star_image$star_image$star_image$star_image$star_image ( 3 / 2231 )

<<nav_first <Tillbaks | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | Nästa> nav_last>>